"Nadie enseña a nadie, con humildad para aprender, tod@s aprendemos de tod@s"
KÁSO ÑEMOMBE’U: JASY JATERE NIKO HOVATAVYHÍNA
Ohai: David Galeano Olivera
Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/k-so-emombe-u-jasy-jate...
Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/kaso-nemombeu-jasy-jatere-niko-...
Peteî karai, hembireko ha ita'yramimi oikova'ekue Ysyry Sakâme, tava'i oîva Ka'asapápe. Upépe ojogapókuri hikuái ha omba'apo kokuépe. Mbohapy mitâ jeko oguereko, ha mbohapyve iñakâhatâ, hetia'e ha hesâi. Kalo'i ndaje upe iñakâhatâvéva umi mbohapy mitâ'i apytépe. Ndojoguaiete Robertito ha Maria'ípe; ko'â mokôi katu imarangatuvevoi. Kalo'i ndopytái peteî hendápe. "Sevo'i", he'imiva'erâ chupe umi iñirûmimi. Sapy'ánte katu okañýmiva'erâ hógagui. Oho ha ka'arupytû rupi oujey. Péicha jave ndaje heta oipo'ómi; isy ohogue'ómiva'erâ hetyma ha heviro'óre typycha hû. Upeichavérô jepe, ndoúi ha ndohói Kalo'ípe, vaicháku noñanduivavoi isy térâ itúva ñenupâ. "Cháke, peichaháguinte Jasy Jatere ndereraháne ha nembotavyraíne", he'ímiva'erâ hikuái chupe, omondýi haĝua mitâ'i akâhatâitépe.
Jasy Jatere, dibujo de Roberto Goiriz
Upéinte niko peteî asaje, ohendu hikuái oturuñe'ê sapy'apy'áva hóga jerére. Upe mba'e oñandu avei isy ha itúva, ha ñembojaruhápe jeko he'íkuri Kalo'ípe: "Háke, aipóva hína Jasy Jatere ndererahaséva. Aníke remýi ko'águi. Sapy'ami rire ndaje opu'âkuri Kalo'i túva ha ndojuhúi ita'yra'ípe: "Moôjeýmapa oiméne oho. Pévape hi'â chéve jajokuava'erâ ani haĝua omýi; upéicharô añoite opytáta ogapýpe", he'ijekoraka'e ndojuhúimarô Kalo'ípe. Opu'â avei upérô karai rembirekomi, ha mokôive oñepyrûkuri oheka Kalo'ípe. Okañyetékuri. Iñipytûma katu ha ne'írânte ojuhu hikuái chupe. Ndokéi ndaje upe pyhare. Hetaitereirasa oheka hikuái ha mamove ndojuhúi mitâ'i akâhatâme.
Jasy Jatere, dibujo de Roberto Goiriz
Mbohapy ára haguépe ndaje, peteî karai oĝuahê ha omombe'u chupekuéra moôpa ojuhúkuri peteî mitâ'i ojoguanungáva Kalo'ípe. Pya'épeko oho hikuái ipiári ha -añetehápe- ojuhúkuri Kalo'ípe itavyraiete, ojerejekohína peteî yvyraróre, poñyháme. Ndaikatuvéi jeko oguata, ha noñe'êkuaavéi avei. Naimandu'avéi itúva ha isýre. Ohupi karrétape ha ogueraha hikuái hógape. Ko'aĝaite peve péicha oiko. Ndokueravéi. Jasy Jatere ndaje oñembohorýkuri hese. Péicha he'i Ysyry Sakâygua ha... upépe opa.
Bienvenido a
RedDOLAC - Red de Docentes de América Latina y del Caribe -
Anuncie sus Congresos o servicios Educativos en RedDOLAC
ANUNCIOS PARA DOCENTES
ANUNCIOS PARA DOCENTES
Iniciada por miguel angel gomez repiso en Tecnologías de Información y Comunicación Hace 15 horas . 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por Math Class Help en Materiales y Recursos Educativos el lunes. 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por miguel angel gomez repiso en Temas Libres el domingo. 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por miguel angel gomez repiso en Temas Libres el domingo. 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por Forober en Tecnologías de Información y Comunicación 26 Feb. 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por Jesús Miguel Delgado Del Aguila en Artículos Científicos 20 Feb. 0 Respuestas 1 Me gusta
Iniciada por Henry Chero-Valdivieso en Tecnologías de Información y Comunicación 13 Feb. 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por Yanet Yovanny Jiminián Mata en Temas Libres 3 Feb. 0 Respuestas 0 Me gustan
Iniciada por Jesús Miguel Delgado Del Aguila en Artículos Científicos. Última respuesta de Juan Moisés de la Serna Tuya 2 Feb. 2 Respuestas 1 Me gusta
Iniciada por Jesús Miguel Delgado Del Aguila en Artículos Científicos 27 Ene. 0 Respuestas 1 Me gusta
© 2026 Creado por Henry Chero-Valdivieso.
Tecnología de
¡Necesitas ser un miembro de RedDOLAC - Red de Docentes de América Latina y del Caribe - para añadir comentarios!
Participar en RedDOLAC - Red de Docentes de América Latina y del Caribe -